Ibland är det inte förrän man slutar springa som man vet hur trött man är, skrev min doktor till mig.
Hjärnpaus. Benpaus. Springpaus.
Om
Jag är veterinär och engageras av djurskydd, antibiotikaresistens och djursjukvårdsfrågor i allmänhet. Jag är också en mamma med snart vuxna barn, har en kronisk sjukdom som är under utredning och är ofta kritisk till den skattefinansierade vårdens ojämlika förutsättningar där vi med utbildning, stark röst och tillräcklig pondus får bättre hjälp än andra - tvärtemot Socialstyrelsens intentioner.
Visar inlägg från november 2015
Udo
Udos husse skickade mig ett mejl i våras. Han funderar kring Udos andningsvägar. Hur han låter när han är ute och promenerar. Vi bokar in och träffas. Udo är nio månader. Han är på mopsars vis alert och nyfiken och vänlig. Trots sin andnöd. Jag filmar honom från sidan när han sitter på undersökningsbordet. Notera hur han för varje andetag tar i med bukmuskulaturen redan i vila.
(beklagar att filmen är på sned)
Vi pratas vid om risker med kirurgi. Vilka komplikationer som kan uppstå. Hur flera av dem är direkt livshotande. Men att han inte kan ha det som han har det. Att varenda andetag är en kamp till och med i vila.
Han bokas in för korrigerande kirurgi i näsborrar och gom. Själva operationen går bra och Udo vaknar upp och får gå hem på kvällssidan. Hemma börjar Udo att kräkas och vill inte äta. När husse kommer in med Udo är han mycket sjuk i en kemisk lunginflammation orsakad av neddraget maginnehåll i lungorna. Udo kämpar för att syresätta sig. All kraft går till nästa andetag och nästa. Trots syrgastillförsel har han det mycket svårt.
Det är nu det är tufft. För Udo främst. För husse. För mig. För kirurgen. Hur länge ska Udo få kämpa på?
Vi pratas vid flera gånger och personalen uppdaterar kring Udos mående. Kemisk lunginflammation är en fruktad komplikation vid all kirurgi. Trubbnoser med andnöd löper större risk.
Udo repar på sig. Han får gå hem på antibiotika och vila. Vi träffas vid uppföljande besök och hans andning är helt tyst. Bukmuskulaturen behövs inte längre för att syreförsörja honom.
Trots operationen har Udo ändå problem under sommaren med dålig ork. Hans värmekänslighet är stor på grund av den extremkorta nosen. Mot den finns ingen kirurgi.
Innan inlägget kontaktar jag Udos husse och frågar om han ger mig sin tillåtelse att jag skriver om det som hände. Husse berättar att Udo nu är pigg och mår bra.
Vilka opererar vi? Vilka ska vi låta bli? Udo hade en mörk framtid med de andningsbesvär han hade när jag träffade honom. Utan operation hade man fått avliva honom. Tvivelsutan var det en liten tröst när han kämpade för sitt liv i efterförloppet. Att han redan i ung ålder hade så stora problem med sina andningsvägar att vi hade fått avliva honom annars. Att avvakta hade endast gjort hans kroniska förändringar med slemhinneförtjockningar och undertryck i svalget allt större.
Jag har tvekat att berätta om Udo. För att jag förstår att det väcker en palett av känslor. Samtidigt är detta verkligheten ibland. Ibland händer det som man informerats om kan hända. Då behöver man naturligtvis känna sig tillräckligt informerad och tillräckligt säker på vad det är man ger sig in på. Alla tvivel ska vara undanröjda och alla frågetecken ska vara uträtade.
Detta gäller förstås all behandling och kirurgi. Men särskild omsorg behöver läggas med fördelar och nackdelar med att avvakta, avstå eller åtgärda när det rör sig om korrigerande kirurgi orsakad av extremavel. Förtroendet för veterinärens kompetens och intentioner är avgörande. Att inte behöva känna sig utpekad för att äga en trubbnos. Eller för att föda upp en. Man är ingen djurplågare.
Som veterinär och initiativtagare till det veterinära uppropet vill jag upprepa intentionerna med det: att vi med bättre avelsverktyg ska välja andningsfriska individer som i sin tur föder fram Udos som kan andas och värmereglera sig alldeles av sig själva.
Jag hoppas i närtid kunna lämna en rapport vad som hittills har hänt i de olika arbetsgrupperna i SKK i uppropets anda.
Påhittat epitet
En av de veterinärer som omnämns mopskompetent var omedveten om att han var uppsatt på Mopsorderns lista. Han har inte skrivit under veterinäruppropet. Det är inte för att han inte stödjer frågan utan han har haft andra skäl.
Ole Frykman mejlar Mopsorden följande:
Jag har noterat att jag finns namngiven på er hemsida som varande en trubbnoskompetent veterinär. Eftersom detta är ett påhittat epitet kräver jag att uppgifterna tas bort.
Ert agerande förlöjligar såväl er ras som den målsättning som vi har avseende sund hundavel och livskvalitet för våra hundar.
Hälsningar
Ole Frykman
Överveterinär
Specialist i kirurgi
Herrgårdskliniken AB
Ole väljer också att skriva på det veterinära uppropet. Det känns rimligt att fråga de som läggs in på Mopsordens trubbnoskompetenta lista om det känns ärofullt eller inte. Eller kanske ändra rubriken på listan så att det helt enkelt är veterinärer uppskattade för sin kompetens och sitt bemötande.
Den internationella antibiotikadagen
I dag är det en viktig dag. Den internationella antibiotikadagen.
Antibiotikaresistens är en farsot som drabbar oss alla. Enda vapnet är återhållsamhet. Att inte behandla banala åkommor med antibiotika där djur och människor med eget immunförsvar kan läka ut infektionen själv. Inte behandla virusinfektioner. Att ha goda hygienrutiner för att förhindra smittspridning.
Att reservera kritisk antibiotika till de vars liv hänger på en skör tråd. Gamla, nedsatta människor. Människor med immunbristsjukdomar. De som behöver byta ett organ. Våra för tidigt födda småttingar. Och inte minst - våra kommande generationer.
Du kan göra något också. Fråga doktorn eller veterinären om antibiotikabehandlingen verkligen är nödvändig, om den behöver vara så lång eller om den kan förkortas. Varje dag utan antibiotika är en värdefull insats för att minska spridningen av antibiotikaresistenta gener över jordklotet.
Antibiotikaresistens har varit min hjärtefråga sedan 2005. Då peakade den veterinära smådjursförskrivningen. Med utbildningar och ökad medvetenhet har vi blivit bättre. Jag är stolt över hur vi lyckats vända tänket i så stor utsträckning och med så små medel.
För effekterna av antibiotikaresistenta bakterier är på riktigt. Mot värstingarna ESBL (tarmbakterier med särskilt svår resistens) saknas idag på många platser i världen verksamma antibiotika. Människor dör av ESBL infektioner även i Sverige.
Lär mer om antibiotikaresistens på SVAs utmärkta sida! http://www.sva.se/om-sva/publikationer/antibiotikaresistens?lid=35817
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
SKK:s statement
Statement regarding a YouTube clip showing a Pug with breathing difficulties at a dog show in Sweden.
The Swedish Kennel Club (SKC) has worked intensively on the education of show judges on how to handle exaggerated anatomical features in their duties. Breathing has been in focus both in general and specific texts within the Nordic Breed Specific Instructions (http://www.skk.se/Global/Dokument/Utstallning/special-breed-specific-instructions-A8.pdf). There is also a video production specifically focused on breathing difficulties available on YouTube (https://www.youtube.com/watch?v=kQ_3f4bLkME&feature=youtu.be).
The SKC board therefore deeply regrets the scenario depictured on YouTube regarding the examination and rewarding a Pug with clinical signs of distress related to breathing at a dog show in Sweden this summer.
The judge on duty has been asked to explain and motivate his actions according to procedures to be followed when situations like this are brought to our attention. That process is not yet completed
SKC expects that such scenarios shown in the film clip are not going to happen again. SKC’s ambition is to make sure that every judge at shows in Sweden will fully comply with BSI and the importance of the health aspects in the evaluation of exaggerated anatomical features. This incident very clearly shows the continuous need for attention towards exaggerations in anatomical features and the importance to continue the work with the Breed Specific Instructions, BSI.
To make sure that potential breeding stock in brachycephalic breeds meets expected criteria regarding breathing SKK have developed collaborative efforts in Sweden with, the veterinary profession and national authorities. Within this collaborative framework there are six focus areas:
An update on nationally and internationally available data on the prevalence of unhealthy related to a brachycephalic constitution.
Investigate the possibilities to centrally register diagnoses and surgical procedures related to exaggerated anatomical features.
Revision of the puppy health certificate, mandatory to all puppies sold by members of SKC, to include more focus on constitutional aspect on health.
Develop a protocol and veterinary certificate for potential breeding stock on breathing capacity intended as a merit and if necessary be made compulsory before breeding.
Further training of judges, veterinarians and breeders related to exaggerated anatomical features.
Consumer education on health risks related to a brachycephalic constitution..
These projects all aiming to avoid scenarios as the one alluded on will be reported on at Dog WelllNet.com.
På bloggen Pedigree Exposed finns ett tillkännagivande kring hur SKK ser på händelsen i Backamo, då en domare dömer en hund med klar andnöd till excellent. Filmen togs av Vetbase administratör och lades slutligen upp på Jemima Harrisons blogg och fördömdes kraftigt från många håll. Inte minst som SKK har tydliga direktiv hur dålig andning ska bedömas i svenska utställningsringen:
https://www.youtube.com/watch?v=yPs6BM0sw8k
Samma domare försvarade med eftertryck att dylika företeelser inte ens förekommer i den svenska utställningsringen för ett par månader sedan i Aktuellt. Jag tänker några saker:
Att andnöd är normaliserat. Man bortförklarar med att hunden behöver lugna ner sig, har ångest över att vara på bordet, behöver öva sig mer på att visas upp. Jag säger däremot INTE att det händer hela tiden. Men att problemet finns utan att någon vid ringside eller domaren agerar.
Hade något liknande skett med en labrador hade många med domaren reagerat. Avbrutit dömandet. Tagit den i skugga. Kylt ner den. Tillkallat veterinär. Varit allvarligt oroad över tecken på andnöd och/eller värmeslag.
Det finns en film på hunden när den travar på med matte under hösten. Utan att ha några tecken på andnöd. Den har fått veterinärintyg på normal andning. Den är alltså frisk.
Eller?
Vi var samtliga närvarande ense om att också bristande avkylningsförmåga är förknippat med stort lidande för den drabbade hunden på SKK:s möte i höstas. Vi behöver avla på individer som inte kapsejsar av värmen och kippar efter luft. För hundens skull.
Tack SKK för klargörande! Hoppas på hitta detta klargörande som breaking News på er egen hemsida översatt till svenska också.
1 kommentar | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS