Visar inlägg från december 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Det sterila torrfodret?

Nu har jag sjungit torrfodrets lov skulle man kunna tro. Att färskfodret är en hälsorisk för både människor och djur avseende sjukdomsframkallande bakterier som listeria, Salmonella, ESBL, campylobacter.


Men är torrfodret verkligen sterilt?


En eminent review-artikel sammanställer det lilla vi vet kring infektionsutbrott kopplat till djurfoder. Mellan 2006 och 2007 insjuknade 79 människor i en salmonellainfektion som spårades till hundtorrfoder i USA. Den exakta smittvägen kunde inte fastställas; inga hundar blev sjuka och de få som odlades var salmonellanegativa. Man spekulerade att smittvägen skett vid direkt handhavande av torrfodret eller vid kontakt med ytor som fodret hanterats. 2005 skedde ett annat salmonellautbrott orsakad av hundgodis till hund. Också i USA. Senast konstaterade utbrottet var 2012 i USA då 49 människor insjuknade i Salmonella. Två canadensiska salmonellautbrott på grund av salmonellasmittade grisöron har också dokumenterats, där det fanns såväl människor som hundar hade symtom; men som vanligt med salmonella fanns ett antal smittbärare (som potentiellt kan smitta de som kommer i kontakt med avföring eller hunden).


USAs: FDA Center for Veterinary medicine undersökte salmonellaförekomst mellan 2002 och 2009 i kommersiellt torrfoder och konstaterade att den varierade mellan 6 och 12%.


1129 fall av återkallande av torrfoder inträffade i USA mellan 2005 och 2013, huvudsakligen till följd av salmonellakontaminerade foder. I Europa anges i artikeln 328 fall av salmonellasmittat  torrfoder.


Det finns flera uppvärmningssteg i torrfodertillverkningen som syftar till att avdöda bakterier som Salmonella, Listeria och E Coli. Screening för bl a Salmonella är standard. Vid förvaring i stängd påse dör en större del av de bakterier som trots allt överlevt. Därför är det viktigt hur vi hanterar torrfoder. Att blöta upp fodret med ljummet vatten och låta det stå till sig över natten eller servera hunden igen är ett potentiellt riskmoment.


Vad jag skulle vilja ha svar på är i vilken omfattning det kommersiella torr-och blötfodret screenas för multiresistenta bakterier? Jag vet att Bosse Edoff läst de senaste inläggen och hoppas på hans hjälp hur den bakteriologiska kvalitetskontrollen går till vid tillverkning av torrfoder.


Jag skulle förstås uppskatta svar på samma fråga från återförsäljare av färskfoder. Jag kommer att ställa frågan till vår kliniks färskfoderleverantör och återkommer med svaret. Uppdatera gärna mig om du frågat din leverantör!


Trenden mot färskfoderutfodring är i ökande och står för något. Jag tolkar det personligen som att hund-och kattägarna lägger ett stort förtroende på att färskfoderleverantörerna kommer med säker och smaklig mat av god hygienisk kvalitet. Dessutom om inte närproducerad så i alla fall skandinavisk mat. Och att vi inte är riktigt nöjda med torrfodret av andra skäl?


Vi är ovana vid smittor. Innan gränserna öppnades var vi svenska veterinärer ouppdaterade på smittor ute i världen. I takt med att vi reser och importerar tar vi hem infektioner hos våra djur som kan vara väldigt svårbehandlade. Att svenska kycklingar är infekterade med campylobacter och ESBL är inget som vi konsumenter behövt drabbas av eftersom vi inte äter kycklingen rå. Det har säkert invaggat oss i viss säkerhet, kanske inte minst med kampanjerna kring det rena jordbruket och låg antibiotikaförbrukning (i ett globalt perspektiv). Men kycklingen är inte svensk. Den är global och den är i stor utsträckning ESBL-infekterad. De som inte är det riskerar att kontamineras under uppväxten eller under slakten.


Det "nya" sättet med utfodring av rå kyckling ställer saker på sin spets.


Hur rädda ska vi vara? 


Det har vi inte svaret på idag.


Syftet med mina inlägg har varit att upplysa 




ESBL-reaktioner

Hundfoder engagerar. Nästan 2000 har läst inlägget sedan igår. Jag lade ut det i Facebook-gruppen Vetbase. Det fanns en del intressanta frågor som jag plockar upp och försöker besvara här. Tydligt är att resistenssmitta är svårt att greppa. Hur en hund kan bli smittad av en kyckling och sedan dela de resistenta bakterierna med sina ägare. Att forskningsvärlden ägnar sådant intresse för färskfoder som potentiell smitthärd till människan beror på att vi serverar kycklingen otillredd - något som vi ju aldrig skulle få för oss att göra om vi skulle äta den själva. Vi exponeras således för ESBLbakterier vid servering av fodret, vid kontakt med hunden och vid hantering av dess avföring under hela hundens liv (om den får fodret så länge). Vi riskerar att smittas. Även om vi emellanåt gör oss fria från bakterierna (för att övriga tarmbakterier konkurrerar ut dem)  riskerar vi dagligen att återsmittas.


Har det hänt?

Utan att göra anspråk på att ha kollat av alla studier som gjorts eller inte gjorts kan jag inte hitta en studie där hundar matas med rått foder, får antibiotikaresistenta bakterier i avföringen och sedan påvisas samma stammar i ägarnas avföring. Exakt den länken saknas vad jag kan se. Däremot finns flera rapporter där ägare och hundar delvis delar samma bakterier.


Och när kött tillagas så försvinner näringen?

Det är ett påstående som jag stöter på ibland. Att vi skulle förstöra näringen genom att upphetta köttet? Det skulle ju innebära att vi själva skulle få näringsbrist eftersom vi upphettar en stor del av vår egen föda?


Jag är inte rädd för bakterierna

Det är jag. ESBL är en farsot som är riktigt farlig när man blir sjuk. Och jag i min tur kan dela vidare mina multiresistenta bakterier till andra. Kanske ett nyfött barn med dåligt immunförsvar, en som cancerbehandlas eller har annan immunbristsjukdom. Som är i behov av antibiotika. Vi behöver vara medvetna om att risken för smittspridning finns och att vi hanterar råvarorna därefter - det vill säga beaktar god hygien och eliminerar bakterierna med upphettning.


Varför testades bara färskfoder med kyckling?

I Sverige är förekomsten av ESBL försumbar i nötproduktionen.


Fast människor kan ju bära ESBL bakterier utan att veta om det. Hur vanligt är det med bärarskap av ESBL i Sverige hos människa?

Superbra fråga! Bärarskap av ESBL varierar kraftigt i världen. I Holland är cirka 5 % av människorna bärare. Man uppskattar att siffran är densamma i Sverige.  En studie från Kina av 1000 friska människor påvisar bärarskap hos 42 %!

En norsk studie påvisar bärarskap hos 3 % av drygt 900 gravida kvinnor vid 36 veckors graviditet. 14 stycken var fortsatt ESBL-positiva vid förlossningen. 5 bebisar var ESBL-positiva vid screening. Det som oroar är om dessa bebisar införlivar ESBL i sin normalflora - dvs de blir permanenta bärare? Generellt anges bärarskapstiden variera kraftigt mellan månader och många år.


Jag vättar jämt händerna efter att jag har gett min hund mat. Hon älskar att pussas men pussas aldrig direkt efter att hon har ätit mat.

Bakterierna från kycklingen når din hunds magtarmkanal där den etablerar sig i varierande omfattning. Sannolikheten att din hund blir ESBL-bärare ökar troligen med frekvent utfodring med smittat kött. Den svenska pilotstudien visar på att ESBL är vanligt förekommande i nordiskt färskfoder. Det är en rimlig slutsats då var tredje svensk kyckling är smittad.


Hunden slickar som du vet inte bara ditt ansikte utan även sitt analområde, därefter dina händer eller ditt ansikte - det är en smittväg. När du tar upp avföringen är inte plastpåsen så tät att den förhindrar att du kommer i kontakt med bakterier. Ofta är man ju en bit från tvål och vatten under hundpromenaden.


Så dessvärre är inte hundtarmen en stängd reservoir.


Kolla gärna in denna film om livsmedelshygien: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/hur-latt-ar-det-att-skota-kokshygienen


Har jag haft tur i mitt liv. Har fodrat med färskfoder till o från i 30 år

Ja, kanske har du haft tur. Eller har haft bra hygien. Eller också är du latent smittbärare och får problem först när du blir gammal och sjuklig och får antibiotikakur för en prostatainfektion till exempel. ESBL är fridsamma så länge du är frisk. Och smittar vidare till dina närstående. Sedan kanske du blir fri ett tag, plockar upp ESBL på nytt på grund av kontinuerlig exponering för ESBLsmittat kycklingfärskfoder.


Hur  vet jag om jag bär på ESBL?
Man kan odla från avföringen eller från området runt anus (så kallat svabbprov).  

Ska vi sluta resa utomlands för att slippa dra med oss antibiotikareststenta bakterier hem?

Jag tror inte att det är realistiskt. Svenskar gillar att resa. Inte minst till Asien där ESBL är ett gigantiskt problem. Vi ska räkna med att hälften av oss tar med ESBL hem. Störst risk är om du äter ohygieniskt tillredd mat, rå mat, får antibiotika och kommer i kontakt med sjukvård.

Varför skulle det inte vara möjligt att utrota ESBL från vår kycklingproduktion?

Vår storskaliga fjäderfäproduktion slår tillbaka. Hårt. Vi har ett fåtal topproducenter av avelsdjur där ESBL florerar friskt. Den resistensen förs sedan vidare till våra slaktkycklingled. Var tredje svensk kyckling är smittad! Utrotning skulle kräva en bättre selektion där vi konsumenter behöver välja väg. Finns medvetenheten så finns ju konsumentmakten!

Tyvärr tror jag att vägen till ESBL-fritt färskfoder är längre.





http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Risk+factors+for+carriage+of+antimicrobial-resistant+Salmonella+spp+and+Escherichia+coli+in+pet+dogs+from+volunteer+households+in+Ontario%2C+Canada%2C+in+2005+and+2006

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4236142/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4631330/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26507147

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2586



Kokande färskfoder



Vid sidan om det kommersiella torrfodret kommer färskfoder starkt. Misstron mot de kommersiella bruna kulorna är stor hos en del djurägare, medan andra ser det som ett komplement. Jag rekommenderar det också emellanåt till hundar som äter dåligt eller har problem med t ex gasbildningar och diarréer. För en del funkar det bra men inte för alla.


Jag avser att belysa vad vi vet om färskfoder ur ett rent vetenskapligt perspektiv. Hur många studier som finns och vilka risker det finns avseende hygien och näringsmässiga brister sett ur hundens perspektiv.


Jag börjar med det som är mest oroande. Risken för att hunden och dess ägare smittas av resistenta bakterier för att man utfodrar med färskfoder.


De bakterier som är sk zoonoser (smitta som kan smitta djur-människa och tvärtom) som studerats är Campylobacter, Salmonella och den internationella uppkomligen ESBL - en fruktad infektion i vården då tarmbakterier som plockat upp ESBL-enzymer  i värsta fall kan vara helt resistenta. Den mest fruktade är ESBL-carba; inga tillgängliga antibiotika fungerar mot en sådan infektion. 2013 påvisades ESBL-carba hos tyska grisar vilket förstås är extremt oroande.


ESBL är inte farlig att ha i sin tarmkanal om man är frisk. Det är när man är nedsatt och gammal, ligger på intensiven, när vårdhygienen brister och man ligger med operationssår eller en urinkateter eller när man är för tidigt född som man är illa ute. En urinvägsinfektion eller blodförgiftning med ESBL kan bli fatal. Behandling med antibiotika som ESBL-bakterier är resistenta emot skapar fritt spelutrymme när känsliga bakterier slås ut i det finstämda ekosystemet i tarmen. Sårinfektioner med ESBL är fruktade komplikationer i vården.


Vi har ESBL i svensk djursjukvård i dag. Det är framförallt i operationssår och vid urinvägsinfektioner vi odlar fram dem.


Vi smittas av ESBL i kedjan kött - människa, vi smittas när vi reser till Indien, Thailand och andra länder där ESBL-förekomsten är hög (liksom antibiotikaanvändningen) och livsmedelshygienen bristfällig - kan vi också smittas av färskfodret?


En svensk studie från 2015 undersökte 39 färskfoder avseende ESBL-förekomst. Samtlig kyckling var nordisk uppfödning. Alla färskfoder hade kyckling i sig, 17/39 bestod enbart av kyckling. 25 % av de undersökta färskfodren hade ESBL.


När vi hanterar kycklingkött för egen konsumtion är vi noggranna med hygienen - diskar knivar och skärbrädor noggrant med varmt vatten, tvättar händerna och upphettar köttet. Då är risken för ESBL-smitta mycket liten.


Hundarna serverar vi rått foder, i värsta fall har det dessutom "stått till sig" innan servering i vårt kylskåp.



Vi lever nära hundarna. De slickar oss på händerna och i ansikte - det finns gott om smittotillfällen med resistenta bakterier. Det finns många studier som visar hur vi delar bakterier med varandra. Forskningen är intensiv kring hur våra husdjur kan agera reservoir för multiresistenta bakterier och vara en tickande bomb avseende smittspridning av dem. En dansk studie visar på smitta hund-människa från hundavföring i  parker i Köpenhamn.


Är det bara kycklingen som är risk-livsmedel? Mja. Ännu så länge saknas liknande studier för nöt och lamm. Jag kan dock tänka mig att det föreligger risk för kycklingkontamination i färskfoderproduktionen. Och ESBL finns i nötkött ute i världen även om det är i mindre omfattning. Det är bara en pyttestund innan de multiresistenta bakterierna kommer till en färskkorv nära dig.


Kanske dags att koka korven och tvätta händerna en extra gång?


(http://www.worldpoultry.net/Broilers/Health/2013/12/Poultry-found-to-carry-carbapenem-resistant-bacteria-1420730W/

http://www.sva.se/antibiotika/anmalningspliktig-resistens/esbl  

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4613903/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4660786/

Knäna böj

Ni vet den där känslan ....


Efter att ha misslyckats att komma upp från huksittande till rakuppochnerstående sedan i september så går det idag när jag prövar !


Den känslan !


Jag läser brev från doktorn. De sista proverna är också normala. Vad jag egentligen har för nåt är en cliffhanger på obestämd tid.


Men tillsvidare är det knäböjet som jag hoppas är ett trendbrott mot bättre tider. 

Länsstyrelserapport

Länsstyrelsen Skåne har redovisat resultatet av sina mönstringar av 12 kennlar i somras. Länsstyrelsepersonalen bedömde 37 hundar, gjorde förelägganden om kontroll av kliniskt verksamma veterinärer på 27 stycken avseende andningen.


27 hundar skulle bedömas av specialister i hundens och kattens sjukdomar. 1 valde uppfödaren att avliva innan bedömning skett; av återstående 26 hundar fick 13 stycken anmärkning på sin andning; 3/totalt 16  mopsar, 8/29 fransk bulldog och 2/5 engelsk bulldog. Två fick avelsförbud.


13 av 37 bedömda brachycefala hundar fick således andningsanmärkning vid Länsstyrelsen i Skånes kartläggning av andningsproblem hos 12 slumpvis utvalda kennlar i länet.


Jag lyckas tyvärr inte spara in dokumentet i ett format som blir tillräckligt litet för bloggplatsen, men nedan finns i alla fall en tabell på hundfördelningen i resultatet.


Vi behöver naturligtvis hitta vägar till de icke SKK-anslutna uppfödarna/importörerna också.


Men när 13/37 hundar har andningsanmärkning så känns det gott att vi har en game-plan för hur vi tillsammans ska ta ansvar för uppropets intention : alla trubbnosar i Sveriges rätt att andas lätt.




  Tabell Lst.docx

Äldre inlägg