Medelåldersbloggaren returns

Vår systerklinik Östersunds djursjukhus har blivit nominerad till priset Årets djurklinik. Jag har läst en av nomineringarna skrivet av distriktsveterinär Ingrid Hyttsten och det är så fint så jag rent blev lite tårögd. Där stod om fantastiskt bemötande, engagerade medarbetare, tillgänglighet och kompetens.

Fem kliniker är nominerade till priset. Alla har fått mumsa tårta och känna sig stolta över att vara en av de fem utvalda. En enorm boost att alla vakennätter och hårt arbete och kursande för att bli bättre på att rädda djur och ta hand om ägare och remittenter på bästa sätt har lönat sig. Att för en stund få befinna sig i rampljuset och få vara stolt att på en tajt bemanning klara av alla upptänkliga sjukdomar och skador dygnet runt. Med hedern och hjärtat i behåll.

Nu återstår en omröstning där var och en kan gå in och rösta på någon av de nominerade klinikerna. Branschorganisationen Svensk Djursjukvård lägger upp var och en av klinikerna på sin FB.

Personalen får då bevittna att deras klinik kritiseras för jäv och fusk. Att de fått sin nominering för att ägaren sitter som suppleant till styrelsen. Att han varit dum på FB under debatten om trubbnosars andningsbesvär i höstas. Flera som hördes från trubbnoshåll har hittat hit och trumfar över varann i sin iver att misskreditera ´Östersunds djursjukhus. Att Johan och generalsekreteraren känner varann (liksom de flesta i den lilla skara av veterinärer vi ändå är).

Bestörtningen är stor bland personalen som kämpar så hårt för att tillhandahålla service. Vad är syftet med en sån offensiv? Vad har personalen gjort för att förtjäna att deras insats dras i smutsen?

Först tänkte jag inte skriva alls. Men när jag ser vad som skrivs känner jag att vi behöver våga säga ifrån.

Johan har inte haft ett skvatt med nomineringen att göra. Han var lika överraskad som personalen när den offentliggjordes. Åt tårta och tjoade av glädje och stolthet som de andra. Lade sig i snön och plåtades.

Och hans skrivande i trubbnosdebatten på FB har lika lite med saken att göra.

Till sist: Rösta med hjärtat på den klinik du tycker förtjänar att vinna. Om det är en av få kliniker i Norrland med dygnetruntöppet med ägare som jobbat sju dagar i veckan sedan de köpte Östersunds djursjukhus eller någon av de andra fantastiska djurklinikerna - valet är ditt!

Tack alla som nominerat Östersunds djursjukhus! Det har gjort oss alla i MittNorrlands Djursjukvård förbannat stolta och glada!

Här kan du scrolla bland de nominerade

En 19-årig svensk kvinna läggs i respirator på intensivvårdsavdelningen. Hon har varit sjuklig under några veckor. På senare dagarna har  hon tilltagande muskelryckningar i ena armen och är ångestladdad. Hennes ben sparkar okontrollerat. Hennes tillstånd försämras snabbt. Syresättningen är nere på 55 % och blodtrycket 60 när hon läggs i respirator. Kvinnan sövs ner och är under de närmaste dygnen stabil efter intensivvård. Trots sövningen uppvisar hon symtom på hjärnstamspåverkan med asynkrona, roterande pupillrörelser och varierande pupillstorlek. Ben och armar är sprittiga och reagerar med krampliknande ryckningar i armar och ben vid smärtprovokation.

Under vårdvistelsen berättar föräldrarna om sin nedsövda, svårt sjuka dotter. Hon är en hängiven djurvän. De har skaffat hus i Thailand, där dottern vistats under våren. Hon har tagit hand om övergivna hundar. Hon berättade för föräldrarna att en av valparna bitit henne och att den kort efteråt avlidit i en kvalfylld död i kramper. Föräldrarna är trygga med att dottern är stelkrampsvaccinerad.

Nu väcks misstanke om rabies. Prover tas från hennes saliv. Hon försämras. Man tar successivt bort alla lugnande läkemedel. Hon är i djup koma. Ben och armar har kommit till ro. Hon saliverar alltjämt kraftigt. När provsvaret kommer är hon nära döden och avlider stilla i närhet av sina anhöriga.

Ovanstående tragiska händelse står att läsa i Läkartidningen. Rabies finns och rabies dödar. 1 hund av 10 beräknas vara  rabiesinfekterad i  Bangkok . Vid bett av hund i rabiesland ska man omgående ha behandling med sprutor ( 5 stycken under 30 dagar). Varje år får mer än 15 miljoner människor behandling efter att ha blivit biten av  hundar . Som alltid drabbar det främst väldigt fattiga människor och allra mest barnen. Dessa sprutor beräknas spara hundratusentals liv. 10 000-tals avlider.

När symtom väl uppträder finns ingen bot. Tiden från smitta till insjuknande kan variera från veckor till flera månader. Därför kan det vara svårt för den svenska vården att härröra symtomen från en utlandsvistelse.

Så. Med detta sagt vill jag därför återigen varna för import av hundar från Rumänien och andra länder med rabiesrisk (se WHOs karta från 2011). SVA skriver om en svensk/norsk studie av 75 rumänska hundars antikroppshalt mot rabies efter import till Norge. Mer än hälften saknade skyddande antikroppshalter mot rabies. Detta innebär att de potentiellt kan vara rabiessmittade och föra in smittan i Sverige. 

Drygt 2500 fall av rabies rapporterades i  Rumänien mellan 2008 och 2012. Ett stort antal behandlingar av katt-och hundbitna människor gjordes under samma tid. Antalet smittade gatuhundar är okänt men är tillsammans med lösdrivande katter den största smittrisken till människa.

Ett franskt rabiesfall upptäcktes 2012, då en fransk hund illegalt vistats i Algeriet och blivit rabiessmittad. Hunden utvecklade neurologiska symtom hemma och avlivades med rabiesmisstanke - något som senare bekräftades vid obduktion.

Hjälp djuren på plats! Med vaccinationer, kastreringar, behandlingar och mat. Försäkra dig bara om att du inte subventionerar illegal handel och puppy-mills.

Om du klarar att titta finns här en film om rabies hos människa med en alldeles förfärlig "vård". Det finns nog inget mer ångestfyllt sätt att dö på än under sådana förhållanden.

Annars kan du istället läsa Jordbruksverkets utomordentligt tydliga information om risker med att adoptera gatuhundar från rabieslistade länder . 

Svenska myndigheter och svenska veterinärer är eniga i frågan - adoptera inte gatuhundar från listade länder!

I dag tänker jag berätta hur marsvin blir till. Man tar vad man haver, men med fördel en vårlabrador. Sen gör man marsvin. För överblivet produktionsmaterial på mattor och golv rekommenderar jag dammsugare med labrador på från Bosch och klädtejprulle till sockar med marsvinsambitioner. Jag fnular fortfarande på effektivt redskap för bord, stolar, smörpaket och hårnederbörd i rummet.

Jag har intresserat mig för magproblem hos hund och katt ganska många år nu. Utan att för den skull göra anspråk på att vara superspecialist. Men eftersom ett annat fokusområde är hudproblem och somliga djur kliar sig för att de inte tål ett och annat som finns i maten så tror jag mig ha en viss känsla för hur det står till i magarna hos ett ganska stort antal hundar och katter.

Jag frågar alltid:

- Vad äter din hund/katt som huvudföda? Vad ger du den mer (godis, matrester, äggulor)?

- Hur ofta bajsar din hund/katt? Slem/blodförekomst? Ont vid avföring? Diarréer? Hur ofta? Magljud? Gaser? Buksmärtor (t ex böneställning)? Känslig mage? Hur ofta?

- Kräkningar? På tom mage? Kräks slem? Blod? Galla? Mat? När efter matintag? Tecken på illamående? Smackar?

-Aptit? Lämnar frukost? Mat alltid framme? Äter först på kvällen? Bytt foder x flera för att få upp intresset? Hoppar över flera dagar?

Det finns många hundar som har dålig aptit som jag träffar. Det är ofta ett bifynd i historien som ägaren berättar om sin hund. Inget man söker för. Ägarna kallar dem kräsna. Somliga kör den hårda stilen och tar bort maten när hunden inte äter med motiveringen att den äter tids nog. Utan att fundera på varför inte Fido vill ha. Om den kanske har magknip eller mår illa. Och magen egentligen alldeles tvärtom skulle må väldigt bra av en liten matbit som är smaklig nog för Fido att vilja utmana sitt knip.

- Jag vill inte börja med sån där topping, är det förvånande många som säger. Då kommer vi aldrig bort från det.

Jag brukar skruva på resonemanget. Att Fido behöver lite specialbehandling för att må lite bättre i sin mage. Att lite kokt kyckling eller färskfoder eller köttfärs eller fisk eller .... ja nästan vad som helst som får en hund att äta både frukost och middag är ett steg i rätt riktning mot att hunden mår bättre.

Problemet är att lidandet är tyst. Hundar och katter skriker eller gnyr inte av kronisk magont. De kanske kurar ihop sig, orkar inte jaga som man tänkt sig, de sätter inte muskler och är smala utan att vara utmärglade. För att hussen har rätt. Klart att Fido inte svälter ihjäl. Överlevnadsinstinkterna är starka förstås.

I vissa raser har man avlat in problemet så pass att det anses normalt att de knappt vill äta. Rastypisk aptitlöshet helt enkelt. Pinnsmala under lockar och päls. Också ett uppfödaransvar - att avla på djur som äter.

Jag brukar säga:

- Låt oss ta reda på om din hund är kräsen och inte gillar det du serverar eller om den faktiskt inte mår riktigt bra i sin mage. Tills motsatsen är bevisad får vi tro att den faktiskt behöver hjälp - i bästa fall med annan mat eller stressreduktion, i annat fall med utredning och medicinering. 

Vi skämmer inte bort våra djur när vi ger dem annat än bruna kulor. I vissa fall är det allt annat än bruna kulor som gör att de mår bättre när aptiten är borta och djuret gallkräks flera gånger i veckan. Förvånande ofta hör jag "Jag har en kräk-katt", där man som ägare inte reagerar på att katten mår dåligt när den kräks flera gånger i veckan.

Tänk bortanför den gamla sanningen att djuret kinkar med maten för att de är bortskämda. Tänk med hjärtat och förnuftet och tänk att just din hund eller katt har ett magproblem som på ett eller annat sätt du behöver adressera.

Vilka svar får du på frågorna ovan om ditt eget djur?

Åker och kompletteringshandlar. Köper rödbetor som jag avstod sist för att de bara såldes med blast och tog upp hela släpkorgen som jag var tvungen att ta för att jag bara hade en euro i plånkan. Euros fastnar i myntfacket till varuvagnen. Sen får man ta en släpkorg. Utom på Ica Maxi där de slutat med så´na.

Hittar Ajvar relish stark. Köper. Glömmer fetaost som jag tänkt ha till.

Köper baconben till hundarna. Blundar för priset. Hundar blir lyckliga av baconben. Numera så lyckliga att de blickar besviket på vanliga tuggben. Baconben krasar som kex och har högt minutpris.

Åker hem. Öppnar grönsakslådan. Hittar 20 rödbetor. Letar marinerad fetaost som jag ska ha till salladen. Hittar istället fetaost som blev kvar efter en vegokassevecka. K rös bara han såg burken med konserverade jordärtskockor. Vi åt fil till middag den kvällen. Jag tar på glasögonen och läser bästföredatum. Mosar fetaost med ajvar. Hittar marinerade osten och häller på salladen.

En alldeles helt vanlig middagsplanering.

God spis.