”Djursjukvården borde ta fram riktpriser”

I en artikel i DN säger Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket, att djursjukvårdsbranschen själv borde agera när priserna stiger.

”Branschen borde kunna ta fram riktpriser och specificera vad standardbehandlingar och återkommande skador kostar, precis som man kan vid behandling av människor”, säger han till Dagens Nyheter i en stor artikel om stigande priserna och stora prisskillnader inom djursjukvården.

I artikeln kritiseras Evidensia djursjukhus i Malmö för att ta ut ett betydligt högre pris för en korsbandsoperation än en mindre klinik i Varberg. Företrädare för Evidensia bemöter kritiken med att snittpriser är högre eftersom koncernen driver högspecialiserade djursjukhus dit många patienter remitteras.

Leif Nordqvist riktar även kritik mot försäkringsbranschen, som han menar inte har gjort mycket för att pressa ned priserna, utan parerat uppgången genom att höja premier och försämra villkoren för sina kunder.

Både han själv och Hans Rosenberg, pressansvarig för Svenska Kennelklubben, anser dock att en del av förklaringen till de stigande snittpriserna i branschen beror på kunderna själva, där många kräver och får allt mer specialiserad vård för sina djur och vill lägga mer pengar på att få behålla husdjuren, i där tidigare kanske hade valt avlivning.

Djurägare uppmanas också att själva göra en prisundersökning innan de väljer veterinärklinik

I Veterinärmagazinet uttalar sig Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket, att djursjukvården själva borde medverka till att ta fram en riktprislista. Det känns lite oväntat. På 90-talet förbjöds den då förekommande, gemensamma prislistan med motivet att det skapar kartellbildning. Så det som förbjöds då anses vara lösningen för prisbilden inom djursjukvården 30 år senare. 


Storleken och servicenivån på klinik eller djursjukhus är en faktor i prisbilden. En liten klinik utan jourverksamhet och utan tillgång till avancerad övervakningsutrustning, blodbank, intensivvårdsmöjligheter och stationäromvårdnad har förstås en helt annan kostnad för sitt företagande än den som har servicen. Om det blir nattliga komplikationer har den dagöppna kliniken stängt och det är den som bemannar dygnet runt som får ta emot. Oavsett vem som opererat.  Vilken typ av verksamhet ska sätta standard för priset?


Förutom kostnadsbild för att hålla nattöppet finns enorma skillnader i utbildningsnivå mellan veterinärer. Utbildning kostar. Att ha en veterinär under upplärning i operationssåret innebär att den personen inte kan ta egna patienter. Det är en naturlig del av verksamheten på större kliniker. För att trygga återväxten och säkra kompetensen för framtiden. Så att även en knäskadad hund kan opereras på djursjukhuset om tio år när den nuvarande ortopeden gått i pension. Den hänsynen och extra kostnaden behöver den lilla kliniken inte ta på samma sätt. Både den juniora och seniora veterinären behöver dessutom extern kompetensutveckling, kurser som kostar runt trettiotusen bara för utbildningen och det inkluderar inte resor, boende och förlorade intäkter under kursen. Det finns inga krav för hur ofta veterinärer behöver uppdatera sig. Vilken utbildningsnivå ska sätta standard för priset?


Korsbandsoperationer kan göras med olika metoder. TTA och TPLO kräver avancerade plattor, skruvar och borr som kostar en ansenlig slant. Det finns också andra, enklare metoder som t ex lateral slynga. Vilken operationsmetod ska vara prisstandard för en knäoperation?


Sterilcentralen med särskilt utbildad personal för att säkerställa rena instrument är rutin på djursjukhus medan det fortfarande finns kliniker som handdiskar sina instrument innan de autoklaveras, långt ifrån tillräckligt för att erhålla sterila instrument. Vilken rengöringsmetod ska sätta standard för priset? 


Ja tack, vi kan gärna prissätta operationer och polikliniska besök som humanvården. Det lär inte sänka priset för våra tjänster. Jag hittar ett exempel på en sådan från södra sjukvårdsregionen. Knäoperationer av människor går loss på 65- 145 000 kronor. Rätt stort spann Leif Nordqvist!  Jag har fnulat länge på om humansjukvårdens priser inkluderar den enorma administrationen som finns i svensk sjukvård men gissar att den inte är det. 


Djursjukvårdsbranschen går tungt ekonomiskt. De flesta enheter har mycket knappa marginaler. Ett fåtal går bra. Att driva fram en riktprislista där standarden sätts utifrån lägsta pris kommer att påverka kvaliteten på tjänsten. Veterinärer och djursjukskötare kommer att vara mindre kompetenta, maskinparken mindre avancerad, djuromvårdnaden sämre och de nattöppna djursjukhusen kommer att behöva stänga. I slutänden kommer det att leda till uppsägningar, sämre arbetsmiljö och sämre djurskydd. 


Innan vi gör en riktprislista behöver vi bestämma oss för hur den veterinära servicen ska se ut. Vi kräver inte att 1 liter mjölk ska kosta samma på den nattöppna macken som på Ica-affären som stänger kl 18. Eller att alla restauranger ska ha samma pris? Kanske läge att fundera ett varv till?