Jag är på Gotland och jobbar medan mina telningar springer, gymmar, fikar, äter, hänger och sover. Och dricker alkohol. Svärsonen köper ett Beginner´s Starter Kit till 18-åringen. Flaskorna fyller en hel sån där fruktlåda med särskild atmosfär i den fina kylen i köket. Alkoläsk och lättdrucken öl ser det ut som.


Som den coola mamma jag är betraktar jag skålandet och tänker att det här har ju alla naturligtvis mogen kontroll på. Eftersom min klocka går i kanon med cirka 4-5 timmar med barnens vinkar jag god natt och går ner i källaren för att sova. Jag lyssnar på "Utför stupet - offpist-olyckan i Jotunheimen" från P1 dokumentär. Jag vill tro att offpiståkarnas fall för ett 30 meters stup bidrar till mina livliga drömmar om hur det går för min lille oskyldige gosse som tvingas dricka etanol. Storpojken tvingar honom ju nästan.


Innan jag lägger mig tar jag bilnyckeln och går ut med den till dottern på altanen.

- Ta den, säger jag. Han får INTE köra bil i morgon.

Dottern tittar leende på mig och skålar lite med vinglaset.

- Men jag då? säger hon.

- Du är stor och du springer ändå hellre än kör bil. Göm den noga så han typ inte snor den.

- Jag kanske ska svälja den? Men då kan det bli stressigt på riktigt på torsdag om tarmpassagen är förlångsammad och elektroniken är kontaminerad med coli och Company. Tänk mamma, du kanske missar båten då! Hur vill du att jag gör? Svälja? Gömma?

Jag lämnar svaret som en cliffhanger och går till sängs. Såå dramatisk är jag väl ändå inte att hon behöver bli opererad för en främmande kropp i magen som är vår bilnyckel för att vi ska komma över till fastlandet i tid? Månntro om hennes försäkring täcker planerat intag av nyckel?

På natten sanndrömmer jag om den partajande lille oskyldige gossen där storpojkarna tvingar i honom så mycket Starter´s Kit att han sedan spyr ner hela sängen och jag blir skadeståndsskyldig till hyresvärden. Jag rusar upp när klockan ringer för att beskåda bedrövelsen.

Huset är lugnt, tyst och städat. En halvdrucken alkoläsk står framme. Puh. Gossen har bara druckit 1,5. Eftersom jag är en cool mamma och ingen nojig så gör jag varken röntgenscanning om bilnyckeln är i dotterns mage eller kollar om sängen är intakt. Man är ju ingen dramaqueen.