I höstas började höger knä krångla. Först förstod jag inte att det var själva leden eftersom symtomen yttrade sig som kramp baksida lår och nervsmärtor ner i foten. Jag bokade mig till naprapat och fick träningsråd och massage av de krampande musklerna. 

Efter någon månad med träning på gym där jag grät mig genom leg extensions på 2.5 kilo belastning och leg curls med låg belastning bokade jag besök hos vårdcentralen. Läkaren föreslog kortisoninjektion för att bryta inflammationen i knäet. Så blev det och knäet blev genast gladare. 


Eftersom hon berättade att det inte är idé att skicka remiss till ortoped inom allmänna vården så bokade jag in ett besök på Specialistläkarhuset. Ortopeden trodde inte menisk utan trolig artrossmärta men sa också att utan magnetröntgen så gissar man mest. Korsbanden friade han med undersökning. 

Jag betalade 1500 kronor för den bedömningen och sedan ytterligare knappt 5000 kronor för en MR av knäet. Jag blev uppringd inom några dagar och han meddelade att magnetröntgen visade en del sprickor i meniskerna men inget som skulle förbättras av kirurgi. Även om det är en hel del pengar så har jag nu vetskap om status i knäleden och fått besöka en ortoped, för mig  värt väldigt mycket. Kanske ett tips för dig som står i den svenska oändliga vårdkön eller inte ens får ta plats där?


Efter sprutan blev det möjligt att träna och jag har över tid kunnat återgå till knäböj och marklyft och några benmaskiner. Leg extension medges nu utan tårar på knappt 40 kilo, cirka 10 kilo mindre än när jag var skadefri. Jag har bytt ut crosstrainer mot cykel (blä) eftersom jag får ont i crosstrainern. 


Men jag har fortsatt att promenera eftersom det är mitt livselixir sedan jag slutade springa runt 20-årsåldern. 12 000 steg per dag är min önskan. Det går inte varje dag men med stöd av Naproxen 500 mg x2 och Alvedon 1 g x3 så funkar det för det mesta. Jag noterar att knäna är glada i Frankrike. Då går vi rätt sparsamt pga värmen. Några dagar efter stranden kommer vi upp runt 10 000 steg. Men det är inget liv jag kan förlika mig med hemma. Att sitta hemma och vila och göra knärehab för att slippa det oundvikliga - byta till protesknä. 


Jag får en stor ledfyllnad förra veckan. Smärtan peakar efter en trevlig promenad till Selånger Pilgrimcenter (knappt en mil). Det buktar runt knäskålen och jag har ont, det strålar ner i vaden och under foten. Går på gym men smärtan blir obetydligt bättre. Jag bokar och får en tid samma dag på vårdcentralen. Jag träffar en AT-läkare. Hon är mycket ovillig att spruta (förra sprutan i augusti), vill att jag går hos fysioterapeut, tränar rehab varje dag, minskar mitt promenerande och anpassar mig till ett liv med dåliga knän. Att proteserna håller 10 år och därför vill man fördröja insättning eftersom en andra protes medför stora risker till komplikationer. 

Vad är livskvalitet? Att stilla vänta på att bli 70 för att få en protes? 

Jag ber henne stämma av med sin handledare, ber henne beakta att när hon själv är i min ålder kommer hon inte heller gilla att behöva anpassa sig när det finns möjlighet till smärtlindring med en kortisonspruta. Att ledgallan inte lär minska av varken Naproxen (provat) eller fysio och att en utspänd led heller inte är bra för brosket. 

Hon kommer tillbaka med kortisonsprutan. 

Jag läser om hållbarhet för en ny knäled på 1177. Där står:


"Hållbarheten på knäproteser finns noga studerat i det svenska knäprotesregistret

De flesta som får en knäprotes behöver inte byta ut den under sin livstid. Hållbarheten på proteserna är mycket god. Tio år efter operationen är det bara var tionde som har behövt byta ut protesen. Tekniken vid operationen har förbättrats genom åren och även urvalet av vilka personer som har bäst nytta av en operation. Detta tillsammans med förbättringar av själva proteserna har lett till att hållbarheten ökat genom åren.

I nuläget ser det ut som om att 90 procent av de proteser som opererats in de senaste tio åren kan beräknas hålla i minst 20 år"

Svenska läkare behöver hänga med. Detta är en läkare under utbildning som pratar om 10 års hållbarhet och det inte alls stämmer. På 1177 står inget som är allmänt tyckande utan väl underbyggda studier ligger bakom. Jag förstår att det är en bra bit kvar till en ny led och det är bra men intill dess tänker jag göra det jag mår bra av på totalen; promenera, träna, spruta knäet när det krånglar. Och banta dårå, trots allt en stor skillnad vad jag belastar leden med. 10 kilo. Phew.